Elin Svensson

Många har skrivit sin berättelse om när deras barn kom till världen och här kommer min..

Onsdag 23/9 2009 kl. 22.40

Ligger hemma i soffan och ska se på vädret på tv 4 innan jag ska gå o lägga mig. Är i v. 38+1 och har haft lite mer sammanddragningar än vanligt under dagen, men inget jag reflekterat nämnvärt över. Basti gick o la sig 20 minuter tidigare och har precis somnat inne i sängen i rummet bredvid. Helt utan förvarning går vattnet! Det blir fullständigt sjöblött i soffan, hela min underkropp blir blöt o jag fattar ingenting. Jag var så totalt oförberedd på att vattnet kunde gå 2 veckor innan bäbis skulle komma att jag blir totalt tokrädd. Jag väcker Basti o kan bara få fram " Basti du måste komma!! Det har hänt nåt!" medan hjärtat går i 180 på mig.

Jag ringer förlossningen o berättar att vattnet gått men inga värkar än så länge. Det tog ungefär en o en halv timme innan första känning av värk kom. Svaga molande värkar med 10-20 minuters mellanrum. De höll i sig från tolv på natten till fem på morgonen, sen försvann dom. Damen på förlossningen bokade en tid på specialistmödravården åt oss på morgonen efter i fall det inte hade dragit igång på natten. 

Åkte in till sjukhuset på torsdag morgon fortfarande utan värkar. De undersökte mig och bad oss åka hem och avvakta och ifall ingen bäbis hade tänkt komma ut så gav dom besked om att jag skulle sättas igång senast på söndagen, 78 timmar efter vattenavgång. Shit! Inom tre dagar har vi barn! Galen känsla!

Vi passade på att åka o hämta ut vagnen på köpbarnvagn.se och sen hem o tanken var att sova inför vad som komma skulle, iom att jag inte fått nån sömn natten innan. Strax efter tolv på dagen var vi hemma från stan o jag gick o la mig på sängen för att vila. En halvtimme senare började värkarna o dom slutade inte förän Lilli var född fredag kväll, 29 timmar senare...

Så från 13.00 på torsdag till kl. 04.15 natt mot fredag var vi hemma med värkar som kom o gick med som högst 10 minuters mellanrum o som kortast 2 minuter mellan. Testade den klassiska varma duschen vid 02.00 men den hjälpte föga utan det som tog mig igenom smärtan från minut nummer ett var att andas. In genom näsan ut genom munnen, heela tiden. Fyra på natten fixade jag inte att va hemma längre kände jag så då åkte vi in till BB. 

Timmarna gick på förlossningen med värkar. Bm ville inte undersöka mig, hur mycket jag var öppen pga att vattnet hade gått för så längesen (infektionsrisken är tydligen hög då). Så jag hade ingen aning om jag var öppen 1 cm eller 10 cm. Ingen koll o det hade inte dom heller. Visste inte vad jag hade att jobba mot och vad jag hade lagt bakom mig och det var lite frustrerande stundtals. Smärtan var enorm och återkommande men hanterbar hela tiden. Kl. 07.30 kom ett nytt skiftlag in till mig o satte på ctg o sa att en läkare kommer o går ronden kl. 09 o då skulle vi se vilken smärtlindring jag skulle ha. Fint!

Klockan gick och inte förän 11.30 kommer dom in igen o säger: Nämen ligger du fortfarande här med ctg:n på? Har inte läkaren vart in till dig? (Väldigt fullt på förlossningen den här dagen o dom hade verkligen jättemycket att göra ska tilläggas)

Snopet kan man tycka, men jag sket i det fullständigt just då att dom glömt bort mig för nu hade värkarna kommit med bara en-två minuters mellanrum i flera timmar och nu kände jag att jag var tvungen att få vila lite o framförallt äta någonting. Var sliten efter så många timmar med smärta och två vakna nätter i ryggen. Lustgas var aldrig ett alternativ för mig, hade bestämt mig innan för att jag inte ville ha den. Körde stenhårt på min egen andning och det hade funkat i 24 timmar så jag körde på. Ryggbedövning var dock ngt jag krävde nu! Nu var det jobbigt!

Efter ett dyngs värkar var det först nu dom undersökte mig iom att värkarna avlöste varandra i högt tempo. Tänkte själv att nu kommer dom säga att jag är öppen typ 3-4 cm o den här ongen kommer aaaaldrig komma ut! Döm av mig förvåning när det visar sig att det visst var 9 cm! Hoppsan!

Detta gjorde nu att dom inte ville sätta bedövning iom att det nu var så nära att de "vanliga" värkarna skulle övergå i de mer krystliknande värkarna o då hjälper inte ryggbedövningen. Men det här var nåt som Svensson absolut inte godtog överhuvudtaget. Jag skulle ha pannkakor o det var inget som skulle divideras om! Så jag fick smärtlindringen och JISSES vad jag behövde den timmens "vila" som det blev. Smärtan försvann som i ett nafs, fast trycket neråt som nu hade kommit kände jag ju defenitivt av, men just då var det inga problem! Hade jag inte haft stora magen hade jag fan gått ut o hjulat i korridoren, så pigg kände jag mig! =) Jag o Basti åt pannkakor o satt o skojade o skrattade som medan vi tittade på dataskärmen som visade att jag egentligen hade gaaalet ont, fast det var inget jag kände av. Knasigt hur det funkar! Men det är helt otroligt att man mår ju aldrig så bra som precis direkt efter du haft så svinigt ont att du tror du ska hoppa ut genom fönstret. När den smärtan försvinner så är det en fantastisk känsla. Men underbart är kort! =) 

Efter en timme började detta tryck bli starkare o nya sorters värkar tilltog. Nu är klockan ca. 13.30 och nu var det bara att kämpa vidare! Allt drog igång igen och färdigt var det först kl. 18.17 den 25/9 2009 när Nea Lilli Vidström föddes! Välkommen smulan! ♥

Smärtan man upplever när man föder barn är något utan dess like, som många håller med mig om. Trots detta var hela förlossningen för mig enbart en positiv upplevelse och jag är helt övertygad om att det har med att göra att det faktiskt tog såpass lång tid som det gjorde. Jag hade full kontroll precis hela tiden på vad som skedde och det har förmodligen med att göra att jag var så fokuserad på denna berömda andningen och avslappningen. Sen ska jag inte sticka under stol med att det var fruktansvärt utmattande att ha en sån lång förlossning, men andnigen (profylaxstajl) fungerade fantastiskt bra!  

Fast nu kommer jag säga nåt som är tvärt emot det alla säger. I princip alla som fött barn vill gärna säga, speciellt till den gravida: så fort bäbisen är ute och ligger på bröstet så har du glömt aaaall smärta! För mig var det absolut inte så. Jag kan säga att de senaste 29 timmarna av smärta var allra högst väldigt färskt i minnet när Lilli lades på mitt bröst. Smärtan var borta, men absolut inte glömd. Kroppen var totalt utpumpad och jag hade kämpat så som jag aldrig gjort o kanske aldrig kommer att göra igen. Kroppen o hjärnan var omtumlad. Så för mig var det inte så att himlens bästa änglakör kom ner o sjöng Halleluja för oss och de senaste dygnen var som bortblåsta. Tvärt om. Å det önskar jag nån hade sagt innan till mig att det är ok att känna såhär.

Men absolut var det fantastiskt skönt när det var över och den där lilla skrikande körven lades på bröstet och jag o Basti hade blivit föräldrar. Magiskt! 

Vi hamnade på 11:an efteråt iom infektionsrisken pga tidiga vattenavgången, men kvällen efteråt flyttade vi till patienthotellet och sen hem på måndag morgon. 

Nu är smulan 6 månader om några dagar och jag kan knappt tro att vi har en dotter som är ett halvår! Tiden går fort.. 

Love you lillan! 

          

  

Skulle ha vart på en 50-årsfest i kväll som jag tror hade blivit jätteskoj, men den tänkta barnvakten vart rejält magsjuk här i veckan så vi beslutade att det var dumt att chansa ifall Lilli skulle blivit smittad. Så mamma Svensson fick lov att stanna hemma med lillkörv o papi fick gå själv. En moster till B som fyller år, så det var ju skapligt svårt att få till en barnvakt här i krokarna iom att all familj o släkt faktiskt skulle på det här kalajset. Och smul lägger sig ju för kvällen vid sex-halv sju o vi skulle va där sju, så det blev fel o ta med henne. Men men det är sånt som händer. Morsan ska ju kalasa nästa helg, så det är ganska lugnt! =)

Under dagen passade jag på att göra mat till Lilli o frös in en hel del. Smulan har blivit stor kicka nu o äter riktig mat till lunch. Idag fick hon spaghetti o köttfärsås med broccoli o sen lite äpple som avslutning. Mumma var betyget! Tackar!

I frysen ligger nu det, samt kött, potatis o morot och även fisk, pot o morot. Gött o ha färdigt i frysen bara att ta upp! Ni hör ju! Husmoderlig så det förslår! =)

Nu blir det till att hänga en tvätt innan jag förmodligen kryper ner i sängen. Det är ju sanslöst dåligt på tv:n en lördagkväll som denna så jag tvättade istället! Kul..

Go natt!

Helgen började med en überlugn fredagkväll: kollade givetvis finalen i På Spåret (jaa vi är såna som inte tittar på Let´s Dance, har nog aldrig sett ett helt program faktiskt) sen sömnade jag typ...halv tio. Trött så det förslår på kvällinga nu för tiden när lillsmul bestämt sig för att vakna mellan halv sju o sju varje morgon. Ett minne blott är numera våra sovmornar då hon väckte oss åtta!

Lördag tog jag o Lilli en promenix i solen medan Basti va hemma o grejsade o dammsög lite. Händig o ordningsam karl man har! =) Sen kom mami o papi på eftermiddagsfika! Mysigt o träffa dom igen o Lilli hade längtat sååå efter mormor o morfar!

På kvällen for älskling in o såg på hockey i LLA, o jag såg givetvis på los melodifestivalos o samtidigt tonade jag håret. Gäller att ha simultanförmågan på topp som småbarnsförälder! =)

Idag avnjöt jag en timme ute i solen sittandes i mitt favorithörn på baksidan. Helt vindstilla o en brännande sol mot kinden. Blir det bättre än så?

Fikasällskap fick vi här i kvällningen av Malin, Tobbe o Axel. Va gött o sitta o stri lite o så fick ju Lilli tveklöst 100% uppmärksamhet från alla håll o kanter så hon var mycket nöjd! Smulan! ♥

Nu är det som sig bör la Liga på tv:n o jag ska väldans snart stoppa mig själv i säng. Det väntar sprillans nya sängkläder i sängen o det ska bli så gött o glida ner under täcket o sussa snart! Me like!

Sov gott!

         

Idag har det bakats bullar så herre min gud! =) Har ju vart soligt o nästan vårkänning ute senaste dagarna så Svensson har befunnit sig ute på baksidan med kaffekoppen i näven o ansiktet mot solen. Men idag på förmiddagen så vart det mulet o jag kände att det var läge att fylla upp frysen med bulls, så jag va inne o fixade fikabröd! Mumma!

Testade faktiskt en ny variant av bullar, nämligen med smör, kanel o socker (som sig bör) men även rivet äpple i. Blev riktigt bra faktiskt! Saftigare o goare!

Lilli växer så det knakar! Går mot sex månader nu o det är helt galet! Uu va snabbt det går! Lillskrutt är snart ett halvår! Jises! Vad hände? =) 

Här är hon efter att papi fixade frissan en kväll i söffa! Vacker som en dag! =)

         

Mars månad och nu är det bara att invänta våren! Trots dom gigantiska snöhögarna utanför fönstret så är det skönt att de iaf är fint väder. Blir en helt annan känsla i kroppen när solen skiner!

Har fått dille på att köpa tulipaner på sista tiden. Gör att det känns lite mera sommar än vinter inomhus! =)

         

Idag är det nåt som inte står rätt till med Svenssons mage. Känner mig inte alls bra faktiskt.. Blä hoppas de går över snabbt.

Har gått i 2 km/tim här hemma idag. Inte gjort mycket vettigt pga magtillståndet. Enda jag bidragit med fram till nu är lite lunch bestående i köttbullar, pasta, broccoli o ostsås. Avancerat så det förslår! =) Smulan fick sin lunch också, lite potatis o ersättning. Hon gillar´t verkligen!

Gårdagen tillbringades med storasyster o lilla Judith! Dom var här hela eftermiddagen o det var såå mysigt! Fikade o snosade med lillan så det stod härliga till! =) När dom åkt hem så gick väl resten av kvällen i sportens tecken som vanligt! ;) Anja Pärsson dratta på ändan, det curlades i flera timmar, Sverige spelade hockey o sen vart det lite skidor i mellan det! Jaa en helt vanlig kväll hemma hos oss helt enkelt!

Nu ska Basti ta lillkörv o åka till sin storasyster Sandra o jag ska lägga mig raklång i söffa o slumra en stund tänkte jag. Är trött som attans.. Vet inte vad detta är, men hoppas det är borta snart.

Tack å hej från mej!

         

Tisdag kväll i vårat hus...

Basti framför tv:n o jag i köket..

Basti: Gumman! Det ser ut som att vi har missat nåt!

Jag:   Jaså..

Basti: Ja! Jag slog över från fotbollen till skidskyttet.

Jag:   Jaha..

Basti: Det verkar som att Björn Ferry tar OS-guld!!

Jag:   Å vem f-n är Björn Ferry...

Våra intressen i ett nötskal!